Jack-jakten som slutade med skor

Efter ett ärende inne i city tänkte jag passa på att kika lite på lämplig jacka att ha med på UTMB. En av sakerna på obligatorisk utrustning-listan är en regn- och vindtät jacka. Eventuellt dåligt väder på hög höjd ingår i kalkylen för loppet. Då det även förekommer solsken och högsommarvärme, förhoppningsvis i alla fall, behöver jackan ta så lite plats som möjligt och vara enkel att packa ned i lilla ryggsäcken. Som säkert framgår av rubriken har jag ännu inte slagit till på någon jacka. Tips mottages därför tacksamt.

Jag besökte två butiker och pratade således med två olika säljare. Och fick olika råd av båda. Lite klokare blev jag nog, trots allt. Men jakten fortgår som sagt.

Under diskussionen med den ena av säljarna framkom att han själv skulle ställa upp i BAMM, Björkliden Arctic Mountain Marathon, i år. Vi började prata annan utrustning också: ryggsäck och skor... "Vilka skor ska du springa i?" frågade han mig och när jag svarade att det förmodligen blir mina Salomon Speed Cross så skakade han bara på huvudet och påpekade de nackdelar han själv upplevt med just de skorna. Jag kunde faktiskt inte annat än att hålla med, men dessa dojjor är de bästa jag kunnat finna för mina fötteri svenska butiker denna vår, vilket jag också påpekade för honom. "Men har du testat La Sportiva.... vad heter de nu igen...?" blev hans replik. "Crosslite!" utbrast jag och han nickade till svar.

La Sportiva Crosslite har jag inte funnit i min storlek i någon svensk butik. Vare sig på stan eller på nätet. Ett tag fanns starka funderingar på att beställa ett par från någon webbutik utomlands, men efter att ha blivit besviken på tunnare trailskor tidigare så befarade jag att även denna modell skulle kännas alltför smal i lästen för mina Kalle Anka-liknande fötter. Jag hade blivit nyfiken efter att ha läst om skons alla smarta detaljer och hyllningar i flera recensioner. Nästan för bra för att vara sant, vilket det ofta brukar vara. Jag lade ner tanken på ett par Crosslite med just det argumentet: för bra för att vara sant. För om det nu var sant, då hade väl en svensk butik tagit hem dem för försäljning?

Här står nu killen framför mig och svarar "ja" på frågan om just ett par "för-bra-för-att-vara-sant-skor" finns hemma i min storlek! Jag som hade kommit för att kolla på en jacka! Det är klart att jag måste prova dem, nu när jag äntligen fått chansen. Och jag behövde som sagt bara stoppa ner foten, inte ens knyta dem eller komma på benen för att bli helt såld! I mitt huvud började det utspela sig en diskussion som man ibland kan se i serietidningar, där det sitter en svart liten djävul på ena axeln och en vit liten ängel på den andra och de käbblar vilt om vad som är det rätta att göra. Jag tror att säljaren lade fram flera argument för skornas förträfflighet, men jag hade slutat lyssna på honom och kände bara hur mina fötter jublade av löplust i dessa rymliga men ändå lätta och smidiga skor.

Det blev affär och jag kom hem med ännu ett par löparskor. Mina Salomon kommer inte att bli dissade totalt, för jag ser fortfarande att de fyller sin uppgift på vissa av mina träningsrundor, precis som mina rosa Nike. De riktiga, utpräglade trailrundorna kommer dock att löpas med Crosslite på fötterna. Det är precis just det jag är på väg till nu, en tur ute på Järvafältet bland stenar, rötter, kottar, hagar och lerpölar (som jag hoppas slippa trilla i idag)...