Krasslig

Att jag inte har rapporterat en enda sjukdag det senaste året betyder knappast att jag aldrig varit dålig. Bara att jag lyckas pricka in krassligheten till mina lediga dagar, som t.ex. den här helgen. Inatt vaknade jag med en svidande, svullen hals. Det är inte så allvarligt att jag ligger till sängs, men visst är jag matt och tung i huvudet.

Roslagsvåren imorgon ligger illa till, det är lätt att konstatera. Och blir det så att jag får ställa in så var det väl inte meningen att jag skulle ut och cykla, helt enkelt.

När jag inte är frisk vill jag att tiden skall gå så att jag snart blir bra igen. När jag är ledig vill jag att dagarna skall kännas långa, så att jag hinner med allt det roliga och avkopplande som jag planerat för under veckan. Nu blir det konflikt mellan de två. Men eftersom jag har ett roligt och givande jobb så önskar jag nog mest ändå att tiden skall gå fort och att jag därmed snabbt är frisk igen.