...endast ultralöparen är vaken. Så kändes det igår morse när klockan ringde 5.00. Ute var det alldeles tyst och mjuk fluffig snö hade lagt sig överallt. Löpturen började genom bostadsområdet som blivit vackert adventsdekorerat med ljusslingor i träden, stakar och stjärnor i husfönstren. Jag kan bara inte ta in i min hjärna att hösten gått så fort och att det faktiskt lackar mot jul!
Efter en stund nådde jag fram till sjön Norrviken, som var täckt av ett lager is och snö. Här såg jag de första tecknen på att någon annan var vaken och ute denna tidga söndagmorgon: spår i snön av en människa och en hund. Dittills hade jag sett en hel del rådjursspår på gatorna och gångbanorna. Men någon människa såg jag inte förrän efter en timmes löpning. Och det finns kanske inte så många anledningar att knata ut en tidig söndagmorgon i slutet av november? Min anledning var att chansen att mitt löppass skulle bli av ökade eftersom resten av dagen var uppbokad.
Den uppbokningen bestod i att vi lovat hjälpa till vid en flytt. Min sambos syster flyttar ihop med sin kille och lägenheten är alldeles nybyggd, ljus och fräsch. Dessutom har de sålt av det mesta av sina gamla bohag, så att de kunnat beställa nya, gemensamma möbler och en del av dessa kom i platta paket och skulle monteras. Vi var effektiva i både kartongbärande och möbelmontering. Den enda paus vi tog var för lunch och sedan jobbade vi vidare. Jag började fundera på om det finns lag-VM i IKEA-möbelmontering. Då kanske vi borde ställa upp?
Väl hemma igen var det dags att plugga SatsCorePuls inför veckans byte av musik och koreografi. Men koncentrationen låg någonstans kring 2 på en skala från 1 till 10, så jag fick vila en stund och titta på ögonlockens insidor innan jag kunde plugga vidare.
Nu väntar en ny, spännande vecka! Att den innehåller fortsatt snölöpning råder inte minsta tvivel om. SatsCorePuls-pluggandet fortsätter också. Några andra spännande saker är också på gång, som ett reportage för vår medlemstidning Sats Magasin, t.ex.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Starkt att rulla ur sängen vid 5 en söndag. Det skulle jag nog faktiskt inte klara av.
Går det förresten att springa runt Norrviken nära vattnet hela vägen runt? Jag har kollat på kartor, men inte blivit klok på hur det ser ut.
Det är bedövande vackert och härligt nu och jag önskar verkligen att det förblir så här läääänge.
zebban: Det går att springa längs Norrvikens västra strand. På östra sidan ser du inte så mycket av vattnet...
Ingmarie: Håller med! Det är vykortsvackert!
Va spännande - vilket nummer kommer reportaget i? Ibland glömmer jag att ta tidningen (har ex ännu inte tagit nyaste numret med Eva Röse som omslagsflicka)
Jag får väl ge mig ut på upptäcktsfärd helt enkelt. Har konstigt nog inte gjort det än, trots att det är bland det bästa jag vet.
Skicka en kommentar