lördag 27 november 2010

Min stil

Om du skulle be vänner/släkt/kollegor beskriva dig, vilka ord och värderingar skulle då dyka upp? Och skulle samma saker dyka upp om de skulle beskriva dig för någon annan, utan att du själv hörde?

Att utstråla de värderingar som jag har är något av en hjärtefråga för mig. Jag vill bygga ett "varumärke" och låta det lysa igenom i allt jag gör. Det bygget kommer kanske aldrig att bli klart. Som allra bäst mår jag när jag lever som jag lär, och jag ser det som ett kvitto på att jag är på rätt spår i livet.

Häromdagen satt jag och en av mina PT-kollegor och funderade över vilka olika stilar vi har som tränare på vårt center. Det skulle gå att göra en karikatyr över var och en av oss. Kollegan har skaffat sig en image som den som kör skivstångsövningar med alla sina kunder. När jag tänker efter har jag sällan sett honom på någon annan plats i träningslokalen än vid vårt lyftarpodie (skivstång med ställning och ett vibrationsdämpande material att stå på). Det skulle i så fall vara vid roddmaskinen. Så har han också lagt in önskemål om att få flytta en av roddmaskinerna till den delen av lokalen, ha ha!


Min stil: klockan! Foto: Sara Ringström

För egen del sysslar jag med funktionell träning på tid. Gärna små cirklar med 3-5 övningar som skall göras antingen på kortast möjliga tid eller under ett bestämt antal sekunder. Jag är nog också den av oss som låter mest: peppar, hojtar och skriker "kom igen nu, bara tio sekunder kvar!". När jag frågade en annan kollega vilket attribut som var mitt av alla träningsreskap vi har så svarade hon "tidtagaruret" utan en sekunds(!) tvekan!

Jag förväntar mig också att mina kunder har mycket eget driv. Något jag absolut inte vill vara är en tjatande, moraliserande morsa. Mina kunder har chansen att ge allt utan att för den skull hamna på knä bredvid papperskorgen. Det har hänt att jag fått sms i stil med "Idag har jag träningsvärk överallt utom i vänster lillfinger" och då blir jag glad! Glad för att jag själv gillar att ha träningsvärk och glad för att jag vet att minnena från träningspasset inte går spårlöst förbi, utan hänger i ett par dagar. De flesta av mina kunder gillar att ha träningsvärk, det får dem att känna sig duktiga.

De flesta som går runt på egen hand i centret tillämpar det jag brukar kalla för "mysträning": att ägna några sekunder åt att dra/trycka/lyfta i en maskin och sedan vila minst tre gånger så lång tid, kanske sms:a en kompis, läsa en tidningsartkel eller bara sitta och filosofera en stund. Många är lite rädda för att kämpa, ta i och bli svettiga. Så kommer de antingen att sluta träna när resultaten uteblir, eller så tar de förnuftet till fånga och ändrar sin träning för att komma vidare. Webben, gruppträning eller personlig tränare kan vara inspirationskällan.

1 kommentar:

Anonym sa...

Att träna med dig och tidtagaruret är fantastiskt! Man sliter på och blir förvånad över vad man kan, fast sist var ju magövningen bara tooo much... Du har gett mig verktyg (inte bara tidtagaruret) som tagit min träning till en högre nivå. Jag är så glad för SATS Sollentuna och i synnerhet att just DU finns där! Heja ditt varumärke-bygge, Camilla. KRAM ANNA