Vind...

.. gör cykelturen till en större utmaning. Och idag blåste det rejält. Sidvind är knivigt, motvind är tjurigt och medvind kan vara alldeles underbart! Säkert under 80% av rundan kände jag av någon av de båda förstnämnda. En märklig upplevelse var det att cykla genom en allé med gamla pilträd i rak sidvind. Mellan varje träd kom en rejäl vindpust och slet tag i mig och cykeln och mitt för varje träd var det lä.

Jag såg flera andra cyklister som var ute och tränade. De flesta alldeles ensamma. Och samtliga var män. Det var alltså jag och gubbsen ute på vägarna. Jag vet inte om de hade någon fru som stannade hemma och pysslade i hushållet men jag hade i alla fall en man som gjorde det. Dammsuget, tvättat och middagen förberedd när jag kom hem. Det är lyx, det!

Kartan följde inte med ut. Jag valde gamla beprövade vägar och fann till min stora lycka att en liten vacker väg i Täby-trakten som förra året var i riktigt risigt skick nu blivit lappad och lagad och en massa luriga ojämnheter och stora gropar var borta! Den vägen tar jag säkerligen flera gånger.

Ännu en premiär avklarad, alltså. 62 km samlade jag ihop idag och just som jag för mig själv tänkte tanken att det kändes jättelångt och kämpigt i vinden kom jag på att jag för knappt tre veckor sedan harvade runt i ett snöfyllt löpspår i 75 km...