Omstart

Hela systemet har legat nere och batterierna blev dessutom fullständigt urladdade (gånger två!) den gångna veckan. Efter en brutal återuppladdning av batterikraften var det dags att provköra maskinen (traktorn?) nu ikväll.

Vad svamlar jag nu om? Jo, urladdning nummer ett var självklart Ursvik Ultra och så kom nummer två i form av kräksjuka några dygn senare. Det ena kanske gav det andra, vilket vore ganska logiskt. Det som laddades ur var energin i min kropp och när systemet låg nere så menar jag självklart det dygn som jag till 90% tillbringade kvidande under täcket. När jag knappt åt eller drack och nästan inte kunde kommunicera annat än i form av ett matt jämrande.

Det blev en liten familjepåsk till slut, ett dygn förskjuten. Liten eftersom vi är en liten familj och så var det väldigt lite påsktema också. Nästan inget alls, faktiskt. Min första måltid efter magsjukan intogs på Pizza Hut. Magen protesterade men kroppen verkar ha tagit till sig av energin. När familjen innehåller en glutenintolerant medlem och det börjat serveras matiga, glutenfria pizzor på ovan nämnda hak, då är det fest!

Känner du igen känslan att du snabbt tycker dig vara helt återställd efter att ha varit sjuk? Så prövar du att springa (eller något annat, kanske går tillbaka till jobbet) och märker att någonting ändå saknas. Att det är en bit kvar till 100% fit for fight. Den känslan hade jag idag. Men lyckofaktorn på 8 km lugn löpning i vårsol, den var fullständig! Jag blir gärna bländad av solen och slirar runt i en hög av grus på torrlagda cykelbanor när det är årets första riktiga vår-runda! Så nöjd med 8 km var det länge sedan jag var senast.

Systemet har startats om och nu fylls energiförlusten från denna tur plus en gnutta extra, så att jag snart kan springa längre, längre och längre igen. Batterierna är på laddning.

TACK hela lilla familjen för påsken tillsammans!