Fin titel

När jag var liten kallades jag "Milla" hemma. Ända fram till -84 faktiskt. Då skaffade vi den vilda boxervalpen "Nilla" och hundars öron gör ingen stor skillnad på "n" och "m". Då blev jag Camilla och kallas så sedan dess. Vilket jag gillar.

På visitkortet står det nu "Personlig Tränare" och det känns ärofyllt eftersom det för mig innebär förverkligandet av en dröm (två gånger om, men det kan jag berätta en annan gång). Men ibland tituleras jag på andra sätt. "Prinsessan" får jag ibland heta hemma med min kära sambo. Det upplever jag som gulligt och kärleksfullt. "Ultraesset" blev jag kallad i veckan av Fredrika på Into the wild. Väldigt smickrande! "Underbara Camilla" skrev MarathonMia, samma coola tjej som i höstas på sin blogg påstod att jag "tuggar terräng till frukost". Och idag stämde det ju bra!

Men den allra finaste titel jag har är "världens bästa Camilla" och det kallas jag ofta av en av mina bästa vänner, Ingmarie, samt av sambon. Det värmer extra gott i hjärtat att få kallas så!

Har du någon fin titel eller brukar du titulera dina nära och kära på ett visst sätt?