lördag 10 april 2010

Katalysator

Idag vaknar ett gäng ultradistanslöpare till dagen D. Sveriges i år enda 100 miles-lopp går nämligen av stapeln i Täby denna lördag-söndag.

Många svenska ultradistanslöpare och blivande ultradistanslöpare kommer att samlas i trakterna kring Ensta Krog idag. Min uppgift som funktionär är att serva löparna vid vätskekontrollen och att peppa dem när det känns tungt att fortsätta springa. Efter att själv ha fått ovärderlig hjälp vid riktigt långa lopp så känns det viktigt att få ge tillbaka. Det är alltid du själv som gör jobbet i att springa ett lopp men det kan absolut behövas en katalysator (eller flera) som ser till att det händer om du börjar fundera på att lägga av.

I större lopp, som t.ex. Stockholm Marathon, är det publik längs i stort sett hela banan och du har alltid andra löpare runtomkring dig. Att fånga en uppmuntrande blick från publiken och tigga till dig ett hejarop är aldrig svårt. Det är dessutom tätt mellan vätskekontrollerna och målgången sker inne på pampiga Stadion.

I de riktigt långa loppen är föhållandena något annorlunda och kanske mer utmanande. Det står ingen publik längs banan, du får själv bära med dig energi och vätska långa sträckor och målgången sker inte igenom någon hög stenportal på en fullsatt(?) stadion. Från Ursvik Ultra minns jag två personer som tagit sig ut i skogen för att heja, förutom de som stod vid vätskekontroll/varvning och lätt kunde räknas på handens fingrar, och de stod där på första varvet. De funktionärer och den eventuella publik som återfinns vid ett ultralopp blir därför extra värdefulla för många löpare.

Under 100 miles kommer du knappast att se och känna dig speciellt glamourös, vilket gör att de medlöpare, publik och funktionärer som finns i närheten får kanske se och höra dig gråta, gnälla, kräkas, kissa... Och när du sedan går i mål har det växt fram en slags kärlek och tillit mellan er. Åtminstone för stunden. Jag vet hur STORT det känns att ha klarat 100 miles och jag hoppas att jag idag kan vara katalysatorn som får fler att uppleva den känslan!

3 kommentarer:

nerdkond sa...

Du kommer säkert att göra ett stort jobb och peppa till stordåd!

Ingmarie sa...

Jag är övertygad om att du har hjälpt en hel drös med löpare i dag. Både med praktiska saker och med kraft. Faktum är att alla borde vara funktionär emellanåt! Både för att "ge tillbaks" och för att få uppleva hur det är där "på andra sidan". det finns lopp (bl.a. ultra) som man inte får vara med i om man inte har gjort ett vist antal volontärtimmar. kanske vore ett sätt att få fler engagerade...?

askan sa...

Du kommer bli sugen...