Tio veckor till Vättern

Några funderingar kring Vätternrundan när snön nu försvunnit från vägarna:

På fredag är det tio veckor kvar till cykelfesten Vätternrundan! För en behaglig tur runt den stora sjön bör det finnas åtminstone 100 cykelmil i benen. Skall endast utomhuscyklingen räknas så är det verkligen hög tid att sätta igång för oss "vackert-väder-cyklister"! Tio mil i snitt i veckan är min ambition. En del av dessa kommer säkert att äga rum i lite mindre vackert väder också. Det skulle kännas som ett nederlag att ha tränat 100 mil i solsken och så regnar det den 18-19/6.

Vätternrundan är lite grann som ett ultralopp fast på cykel. Tio timmar och femtionio minuter tog det mig att komma i mål förra året, exakt lika lång tid som 10 mils löpning på UppMoT 100 km. Mitt intryck är att den allmänna uppfattningen om att cykla 30 mil är accepterat och etablerat medan att springa lika lång tid är betydligt mer suspekt. Är (lång)löpare mer kufiska än cyklister?

Cykel kan vara en riktig prylsport. Det finns hur många dyra komponenter, kläder och cyklar som helst att köpa för den som har tillräckligt tjock plånbok. Varje vår sitter jag och funderar på om och i så fall vad som jag kan förbättra i utrustningsväg. Efter att ha fallit i en ordentlig nybörjarfälla när jag skaffade min landsvägsracer så kan jag i alla fall ge tipset (som även finns att läsa i senaste numret av tidningen Cykla) att se till att skaffa en ram i rätt storlek! Någon sådan äger inte jag idag utan mina 165 cm kämpar med en ram som passar en person på 180-185 cm... Förra våren var jag nära att "byta ner mig" till en lagom stor cykel, men ångrade mig i sista stund. Ny ram och nytt styre i rätt storlek är det som behövs, men det är inte gratis. Ny pryl för i år är däremot min Garmin 310XT som fått ett fäste för styret och kommer att ersätta min cykeldator. En kadensmätare har jag också fått i present till den.

Förra sommaren skaffade jag fantastiskt bra vägkartor för trakterna kring norra Stockholm och Uppsala. Det är något speciellt att ge sig ut på äventyr med kartan i hand och åka dit näsan pekar, tycker jag. Vid några tillfällen upptäckte jag riktiga pärlor till cykelvägar som kantades av doftande syrener och små röda stugor. För övrigt är det lika spännande att göra samma sak till fots, att hitta nya löprundor längs med vandringsleder och dylikt.

Verkar det som om jag längtar ut på vägarna denna gråa annandag påsk? Helt riktigt! Den bästa och mest njutbara delen av cykel- och löpsäsongen ligger framför oss nu. Hopp och lek!!!