tisdag 5 januari 2010

Yogamorgon

Att kliva upp i ottan och väcka kroppen med ett yogapass, det är kärlek det! Det tog ett tag för mig och yogan att komma överens. Först förtod jag inte alls om jag ska vara helt ärlig. Det var en kollega som "tvingade" mig att ge yogan en chans. Hon tyckte att jag befann mig alltför mycket uppe i huvudet och att jag borde komma ner i kroppen. Och visst hade hon rätt! Kroppen, tankarna och själen blir ett i yogan. Dessutom främjar det rörligheten, något som jag verkligen har nytta av i löpning.

Om du inte orkar eller hinner göra ett helt pass, väck kroppen med några solhälsningar! Det behöver inte ta mer än 10-15 minuter.

1 kommentar:

Miranda sa...

19km kan jag förstå..yogan - nej. :):)