Pannlampa på

Det är så tidig morgon att det inte bara är mörkt utan även helt tyst ute. En ny dag är på väg. Med ett riktigt tidigt träningspass känns det som om det är jag som visar vägen, sätter ribban, visar var skåpet ska stå. Detta är en träningsdag, helt enkelt.

Före gryningen ute i skogen är det pannlampa som gäller. Träningspassen med pannlampa är speciella. Din värld begränsas till ljuskäglans sken och det blir påtagligt hur liten din plats på jorden är. Men för några sekunder påverkar du starkt din omgivning på den fläck där du befinner dig. Det som varit mörkt blir ljust för ett ögonblick och tystnaden bryts av ett tungt flåsande. Fullt fokuserad på stigen märker du kanske inte vad eller vem du passerat därute. Om du som av en händelse skulle råka på en annan pannlampa gäller det att inte blända, det är snudd på omöjligt att försöka se vem det kan vara du möter. Genom att hälsa kan du få en ledtråd, men inte mer. Mest troligt är att du inte möter någon annan pannlampa överhuvudtaget.

Idag kommer mina tankar under löpturen att vara fyllda av den stundande arbetsdagen och av Ultra Trail du Mont Blanc. För det sägs att det är idag vi får veta vilka som fått en plats eller inte. Troligtvis kollar jag mailen så ofta jag kan under dagen. Om det blivit en plats till mig så lovar jag mig själv att fira. Fira och smida en plan för hur jag skall hantera loppet och vägen dit, d.v.s. träningen.Hjälp mig att hålla tummarna!