Ett brännande hett ämne i träningsvärlden just nu är mål och motivation. Massor av motiverade människor fullkomligen väller in i träningslokaler överallt i landet. Nytt år = nytt liv för många och drivkraften att ta sig i kragen är det som kallas YTTRE motivation. All yttre press såsom utseende, anhörigas tjat, läkarens ordination och dylikt är det som får oss att kliva in på ett träningscenter första gången. Detta skall icke föraktas, för de flesta av oss som gillar att träna har börjat så en gång i tiden.
Men det som får oss att fortsätta, bli regelbundna och verkligen hålla hälsan på topp, det kallas INRE motivation. Vilja och välbehag i själva aktiviteten, det är det som är "hemligheten" bakom framgång och en välmående, snygg och stark kropp. Om du inte gillar din aktivitet så kommer du förr eller senare att sluta med den. Troligtvis behöver du pröva dig fram för att hitta den. Och ge den mer än en chans innan du avfärdar den helt.
Mål och motivation är lite grann som hönan och ägget. Vilket kom först egentligen? Ingen vet. Ett riktigt bra träningsmål gör underverk med motivationen. Motivationen stimulerar dig att lyckas med ett bra mål. Vad vill du med din träning?
När jag ibland slumpvis frågar människor (som besöker träningscentret -OBS!) om de har några mål så är det uppskattningsvis en på tio som säger att de har ett. EN på tio. Det är en skrämmande låg andel för att vara inne på ett träningscenter. Följdfrågan blir givetvis vilket mål de har. Även här kan jag bli mörkrädd mitt på ljusan dag: "Komma i form" är nämligen det i särklass vanligaste svaret. "Komma i form" är precis hur luddigt som helst! Vilken form då? EN på tio har ett mål, NIO av tio som har ett mål vill "komma i form". Det betyder att av den tiondel av svenskarna som går till träningscenter i någon form har bara en på hundra ett konkret och klart definierat mål! EN på tusen svenskar. Tillhör du den skaran?
Mål är nyckeln till motivation som är nyckeln till mål som är nyckeln till motivation... Är det kostigt att träningslokalerna svämmar över just nu för att senare gapa halvtomma framåt påsk? Inte ett dugg! Nästan ingen som tränar har mål. Vad är ett bra mål? Det får bli temat för nästa inlägg, för jag är så långt ifrån nattuggla man kan komma och dessutom är mitt mål att stiga upp utsövd klockan 06.00 imorgon bitti, redo för en ny spännande dag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
7 kommentarer:
?!?!?? OJ!
Det här var fruktansvärt intressant Camilla. Har inget smart att säga, måste nog smälta det där att så ytterst få överhuvudtaget har mål. Eller är folk rädda för mål kanske?
Oj igen.
Håller med Gullfot. Jätteintressant! Jag tror helt enkelt många är ovana vid att sätta "riktiga" mål med syfte, tidsplan, hur man ska nå dit o.s.v + att om/när du gör det så "måste" du på något vis fullfölja. För många är det enklare att säga något halvluddigt för då blir det gärna "sen" och "sen" kan vara hur långt bort som helst. Fast egentligen är "sen" NU. :-)
Har vi inte alla ett eller flera klara mål som vi strävar efter? Eller är det bara jag som tänker så, nog för att mina mål stundtals var lite oklara(2009) hittade jag dem på vägen. I år målen klara och utstakade sedan länge och vid varje pass finns de med mig.
/Gax Staffan
Gullfot, Ingmarie och Staffan: ni är treriktiga målsättare, det vet jag! Men ni tillhör undantagen. Fråga runt bland folk på jobbet t.ex. så ska ni få se...
Camilla:
Lite scary måste jag säga hur fasen kan man hålla fokus om man inte vet målet?
/S
¨Det är som sagt kanske inte så konstigt att flera slutar träna innan de ens börjat...Jag tror att många är rädda för att sätta upp mål, rädda för att misslyckas när den enda man faktiskt tävlar mot är sig själv. Många bryr sig alldeles för mycket om vad alla andra tycker, det är så många som skulle vara så mycket gladare och lyckligare om man slutade med det. Punkt.
Vi hörs Camilla. Nu ska jag ta hand om mina surdegslimpor och sen...nattinatti!
Mycket intressant inlägg. Kan det vara så att många inte vågar sätta mål just för att de är rädda för att misslyckas framför nära och kära? Man har inte tron på att man faktiskt kan ha ett träningsmål kanske?
Skicka en kommentar