59 dagar kvar...

...till Ultra Trail du Mont Blanc och det känns läskigt nära. Igår, på självaste midsommarafton droppade deras senaste nyhetsmail in och temat var "Pourquâââ?", eller "Varför?" som vi skulle säga på svenska. Det handlar mycket om orsaken till att deltagare bryter loppet. Den klart vanligaste anledningen är magproblem. Det kommer säkerligen jag också att få, men förhoppningsvis är de övergående och jag hoppas att den kunskap jag hunnit samla på mig hittills räcker för att jag skall veta hur jag kan komma tillrätta med dessa och kunna fortsätta loppet. Är du nyfiken på hela nyhetsmailet så finns det att läsa här.

Bild från UTMB:s nyhetsbrev

Stora utmaningar kräver stort fokus. Det är med skräckblandad förtjusning som jag ser fram emot resan till Chamonix och sommarens alla förberedelser inför loppet. Redan nu kretsar mycket av min tankeverksamhet kring detta och jag kommer knappast att tänka mindre på det under de följande 59 dagarna. Även detta är en del i förberedelserna för mig. Att liksom låta loppet ta plats och att tänka på det på många olika sätt.

Den här morgonen sitter jag med en god kopp kaffe och läser en guidebok om vandringsleden runt Mont Blanc. Den brittiska författaren rekommenderar att avsätta 11 dagar för turen, som är nästan 170 km lång. Dessutom finns i boken en hel massa goda råd om vandring på hög höjd. Vi kommer att ta oss an denna sträcka i ett enda svep! Tanken är svindlande och häftig! Att sätta upp ett tidsmål (förutom att hinna runt inom maxtiden 46 timmar) känns omöjligt och det är nog för min del läge att betrakta detta i ett "överlevnadsperspektiv" snarare än som en löptävling. När jag genomfört det här kommer mitt självförtroende och min ödmjukhet inför kroppens förmåga att prestera att öka enormt.

Jag studerar även ivrigt filmklipp på webben för att få en uppfattning om underlag, lämplig klädsel m.m. Här finns ett av många där jag både får respekt för loppet och blir enormt inspirerad på samma gång.