Boktips

Äventyr i bokform fascinerar och inspirerar! Jag har just vänt sista bladet i denna, som jag varmt kan rekommendera:

Foto: Sara Ringström

Titeln säger nästan allt. Gillar du att springa, oavsett nivå eller sträcka, kommer du att gilla denna berättelse.

Dagen efter

1800 sprudlande, träningssugna Sats-människor i Globen, det var riktigt häftigt det! Och på kvällen nästan lika många partysugna galet klädda (på tema "rött") kollegor, det var också coolt!

Från klockan 8 på morgonen började vi fylla Globen. För den (läs: jag) som är snudd på veteran i dessa sammanhang blir det många glada "heeej" och kramar. Det är alltid lika skoj att återse kollegor som jag inte träffar dagligen. Vissa kanske jag bara möter på just inspirationsdagen. Strax innanför entrén blir vi försedda med varsitt team-plagg som visar vilket center vi tillhör. Oftast är det en t-shirt och så var fallet i år. "Sats Sollentuna -new kids on the block" stod det i vit text på en ganska skrikigt blågrön tröja.

Halvspringande hittade vi ner till innerplanen i den stora arenan. Där fortsatte hejandet och kramandet. Ett expo med spännande montrar fanns att titta runt i innan vi samlades för att gemensamt lyssna på inledningstalet som vår VD Kent alltid håller. I år handlade det mycket om hur vi kan nå ut med vår gemensamhets- och glädjekultur till våra medlemmar. Mycket inpirerande!

Sedan var det dags att träna. Den som ville hängde med på gemensam klass och andra deltog i någon av de många aktiviteter som erbjöds i montrarna. Jag mer eller mindre fastnade i Eleikos monter där det anordnades en Crossfit-utmaning. På tid skulle det utföras 21 st "Thurster" + 21 st kettlebell svings, 15 st "Thurster" + 15 st kelltlebell svings och 9 st "Thurster + 9 st. kettlebell svings. För att se vad "Thurster innebär kolla här:

Jag bevittnade när flera av mina PT-kollegor genomförde denna tuffa utmaning och efteråt kastade sig illamående ner på golvet och blev liggande i flera minuter. Eleiko-representanter såg naturligtvis till att de återhämtade sig med vätska och massage. Oj, vad jag blev sugen på att göra det själv! Men nu är problemet att en stel löparkropp, i varje fall inte min, inte kan genomföra en godkänd "Thurster". Så det blir till att gå hem till centret för att träna på detta! Killar kör på 40 kg skivstång och med 32 kg kettlebell och tjejer kör på 30 kg skivstång och 16 kg kettlebell. I Eleikos monter kunde jag hängt hela dagen, kändes det som. Det var nog dagens största inpiration för mig personligen.

Det skulle bli ett sjukt långt inlägg om jag skulle berätta om alla detaljer, så jag hoppar raskt vidare till det som jag blev näst mest inspirerad av : Acro-yoga! Dagen ssista gemensamma klass hölls av två fantastiska tjejer från Göteborg. Innan vi riktigt kom igång fick vi lyfta högerhanden och på fullaste allvar intala oss själva "Jag är en akrobat". Och så blev vi akrobater och bollade runt med varandra på alla möjliga vis, två och två. Oftast innebar det att en av oss låg på golvet och bar upp den andra på sina ben/fötter. Jag och min Sollentuna-kollega Monica fick många skratt och lyckades och misslyckades om vartannat med de knepiga positionerna. Även detta blir något att gå hem och öva mera på! Det handlar om förtroende, kommunikation och mod.

Partyprinsessan Camilla har haft uppehåll i några år och hon gjorde knappast comeback denna afton. Jag nöjde mig med att se när priserna för 2009 års bästa insatser inom företaget delades ut och drog mig sedan hemåt mot kudden. Men en stund var jag ju där och spelade Rödluvan i toppluva och skinnpaj. Medan de flesta av kollegorna säkerligen fortfarande sover har jag hunnit med frukost, bloggande och är strax på väg mot yogaklass på Sollentuna!

Inspirerade

Idag blir alla vi Sats-anställda i Sverige, Danmark och Finland inspirerade i Globen! Vi har en hel dag med träning, mingel och föreläsningar framför oss. Då träffas ALLA kollegor och vi brukar alltid ha ruggigt skoj. Detta är verkligen som en juladton för oss på Sats!

Vi kommer att få träna en hemlig klass, Shape och på eftermiddagen ska vi prova på Acro-yoga. De inpirationsdagar jag hittills varit med om har infriat höga förväntningar med råge.

Dags att packa träningsväskan och styra kosan mot Globen!

Om du tror att du kan...

...så är det oftast inga problem. Det är många gånger oro och rädsla som sätter gränserna för vad du kan prestera. Om du själv tror att du kan, så fungerar det. Och om någon annan dessutom tror på dig så ökar chansen att lyckas än mer. Här kommer ett fantastiskt exempel:

Jag kallar henne för min adept Helena. Hon hade anlitat mig som personlig tränare och vi hade träffats några gånger och tränat. Först styrketräning men sedan bad hon mig uttryckligen om att få köra mera konditionsträning. Sagt och gjort. Men ärligt talat så är konditionsavdelningen inne på centret inte så väldigt upplyftande. En dag frågade jag om hon kunde tänka sig att träna utomhus och det kunde hon.

Vi gav oss ut till ett par parker i centrala Stockholm. Där sprang och skuttade vi runt en bra stund och stannade emellanåt till för att göra några styrkeövningar. Vi hade en bra träningstimme utomus och hon kunde absolut tänka sig att köra träningen utomhus även nästa gång.

Ni som känner mig vet att jag älskar att vara utomhus, så naturligtvis blev Helenas och mitt nästa pass ett utomhuspass. Med GPS på armen lät jag henne gissa hur långt vi skulle komma om vi sprang en timme. Kanske borde det ringt en liten varningsklocka i mitt huvud när hon svarade "4,5 km". Men jag sa bara "jaha, vi får väl se då" och så knatade vi iväg. Jag var beredd på att vi skulle blanda löpning och gång men det föll sig så att vi hittade ett bra, lugnt tempo som vi kunde hålla och samtidigt ha trevlig konversation.

Min uppfattning om hur långt det är mellan olika platser i innerstan i Stockholm är inte alltid den bästa. Jag hade dessutom valt en bana som innefattade en del vatten, vilket gjorde att vi inte kunde gena hem mot träningscentret hursomhelst. Men Helena såg stark ut och jag kände mig säker på att det skulle gå bra. Under rundan frågade jag hur långt hon sprungit som längst och fick till svar att hon faktiskt inte varit ute och sprungit på eget initiativ någonsin! Visst hade hon sprungit lite på idrottslektionerna i skolan för snart tio år sedan, men hon hade aldrig gillat det särskilt mycket.

När vi kom tillbaka till startpunkten visade GPS:en på nästan nio kilometer. Det hade tagit oss 1 timme och 4 minuter och vi hade fått göra ett par korta stopp vid rödljus men annars hade vi sprungit hela sträckan! Hur många ger sig ut på en niokilometersrunda första gången man springer? De är säkert lätträknade!

Några veckor senare "firade" vi jul med att ta en runda på 15 kilometer i gnistrande vackert vinterväder runt Brunnsviken. Själv minns jag att jag hade hållit på och sprungit några år innan jag vågade ge mig ut längre än en mil. Helena klarade även detta med glans efter bara några veckors löpande!

Hemligheten? Hon tror att hon kan, hennes PT tror att hon kan. Vi håller att lugnt tempo och har roligt under tiden vi springer!

Testing, testing...

Powerplate är en träningsform som min fantastiska vän Ingmarie talat varmt om. Hon är delaktig i ett nytt Powerplate-center på Torsgatan i Stockholm och de har nu haft öppet några veckor. Idag var det dags för mig att göra ett studiebesök och få prova på.

Jag var något seg i benen efter funktionella pass både måndag och tisdag så jag hade höga förväntningar på att det skulle bli jobbigt och svettigt. Något jag blivit förvarnad om. Men jag är ledsen, Ingmarie, jag upplevde det inte som jobbigt. Och inte speciellt svettigt heller. Men det var kul att få se och känna på apparaterna i verkligeheten och vi hade en fantastiskt mysig lunch efteråt.

Några som också provade nytt idag var ett stort gäng niondeklassare som jag instruerade i yoga. Tjejer och killar mitt i tonåren är knappast kända för sitt lugn och sin koncentrationsförmåga, rent allmänt sett. Jag kan villigt erkänna att jag hade duktigt med fördomar om hur det skulle bli att instruera dem i yogaflöden. "Skärp dig nu", sa jag till mig själv strax innan vi skulle köra igång, "de är ju nästan vuxna och kan säkert koncentrera sig och vara lugna". Men fördomarna besannades och nu står högstadielärare ännu längre ner på min lista över potentiella alternativa yrkesval. Och det var knappast högt upp innan dagens övningar. Kanske såddes ett frö hos några av dem och om bara någon enstaka elev blivit liiite mer nyfiken på yoga så var det värt besväret.

Foto: Sara Ringström

Yoga i snön= kylterapi för rumpan.

YouTube - Ultra Trail du Mont-Blanc 2009

Se och njut av filmen från förra årets Ultra Tour du Mont Blanc. Denna film fokuserar förstås på de allra snabbaste löparna och får det att se riktigt glamouröst ut! Har du ont om tid så börjar du titta mitt i (efter ca 5 min) eftersom den andra halvan av filmen har vacker musik och otroligt njutbara vyer.

YouTube - Ultra Trail du Mont-Blanc 2009

Jag kan titta på den om och om igen och få rysningar när jag tänker på att jag ska få uppleva mitt eget äventyr vid Mont Blanc. Men jag kommer naturligtvis inte att se sådär härligt fräsch ut i målgången...

Kul kula

Trendigt, hög kul-faktor, effektivt och pulshöjande! Här är hemligheten!

Foto: Sara Ringström